Nyanlända elevers lärande

Hemkommunen ansvarar för att barnen ges skolgång och att ungdomar erbjuds plats vid en kommunal skolenhet

Inom området Utbildning och Lärande är nyanlända elevers skolsituation och lärande i fokus. Frågan är hur skolan ska organiseras för att ge förutsättningar för nyanländas lärande – ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv med utgångspunkt i goda exempel från praktiken och forskning på området. Social inkludering, delaktighet, mångfald samt attityd- och normarbete med blicken riktad mot hela skolans organisation och praktik blir även viktiga frågor när nyanlända elever välkomnas. Det är viktigt att nyanlända barn och ungdomar, samt deras vårdnadshavare, utan onödigt dröjsmål kommer i kontakt med det obligatoriska skolväsendet respektive gymnasieutbildningen eller annan utbildning. En förutsättning för att kunna ta emot och undervisa nyanlända elever är att skolan har lärare med kompetens i vad det innebär för eleven att lära på sitt andraspråk. Tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är exempel på stöd som eleven behöver för att så effektiv som möjligt fortsätta sitt lärande i alla ämnen.

Skolverket erbjuder stöd och kompetensutveckling för att skapa bättre förutsättningar för att ge nyanlända barn och ungdomar en skolgång av hög kvalitet och likvärdighet.

Skolinspektionen har samlad information om vad myndigheten sett i sina granskningar om utbildning för nyanlända och asylsökande elever, utbildning i svenska för invandrare, modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, tvåspråkighet, språkutvecklande arbetssätt och kommuners resursfördelning.

SKL har samlat information, stöd och lärande exempel kring nyanlända barn och elevers skolgång.

Forskning och kunskapsöversikter på området nyanländas elevers lärande

För dig som vill fördjupa dig i forskning kring nyanlända elever lärande finns Vetenskapsrådets forskningsöversikt, författad av Nihad Bunar, ”Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan” (2010, fulltext online)

Nihad Bunar, professor vid Stockholms universitet, har i många år forskat kring skola, integration och nyanländas lärande. Bunar är även redaktör för  antologin ”Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering” (2015). Man kan också ta del av en webbföreläsning, via Nationellt centrum för svenska som andraspråk, där Bunar föreläser om antologins resultat.

FORTE (Forskningsrådet för Hälsa, Arbetsliv och Välfärd) har publicerat en kunskapsöversikt, "Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen" (2016, fulltext online) där de belyser vilka utmaningar den svenska mottagningsstrukturen möter i arbetet med unga flyktingar.  Rapporten utgör ett kunskapsbaserat underlag till den fortsatta diskussionen om hur arbetet med mottagning av unga flyktingar kan utformas framöver. Rapporten visar även på kunskapsbehov som behöver mötas för att effektivt kunna arbeta med mottagningen.