Hur förändras skolans roll när maskiner kan skriva, analysera och skapa? Den 26–27 augusti har över 200 politiker, skolledare och andra verksamma inom utbildningsområdet samlats på Pite Havsbad för Aktuell skolpolitik 2026. Under temat Maskin, bildning, människa har samspelet mellan artificiell intelligens, kunskapens fördjupning och det mänskliga omdömet stått i centrum.
Vi lever i en tid där tekniken inte längre bara är ett verktyg, utan alltmer en medskapare i hur vi tänker, lär och formar vår värld. För skolan väcker denna utveckling frågor som går långt utöver vilka digitala verktyg som ska användas.
Vilken roll har skolan i att värna det mänskliga i en alltmer automatiserad samtid? Och hur ska framtidens skolledarskap, undervisning och bedömning utformas för att möta det nya digitala landskapet?
Detta är några av de frågor som har löpt genom årets konferens.
Att leda skolan i ett nytt digitalt landskap
AI förändrar snabbt förutsättningarna för skolan och ställer nya krav på både ledarskap och styrning. Malin Frykman, författare och processledare med fokus på digital transformation, lyfte hur skolledare kan leda skolans lärande om och med AI och skickar med ett antal framgångsfaktorer. Hon avslutade med en riktad fråga ut till publiken:
“Du som skolledare, det börjar med dig. Lever du som du lär? Sätt ord på ditt eget förhållningssätt kring och din vision med AI. Ta ansvar för att utveckla din egen AI-kompetens genom att våga pröva och öva. Om inte vi kan se bortom regnbågen så kan vi inte ta de beslut som behövs.
Annika Agélii Genlott från Sveriges Kommuner och Regioner tog perspektiven vidare till huvudmannanivån och behovet av att aktivt förstå, leda och skapa hållbara förutsättningar när AI blir en del av skolans vardag. Hon lyfte också det nationella stöd och scenarioverktyg om AI som finns för skolhuvudmän för att identifiera viktiga frågor och göra strategiska vägval för en likvärdig utveckling.
Vad blir viktigt när maskinen tar över alltmer?
Årets tema har rymt reflektion som går bortom själva tekniken. Lars Strannegård, professor i företagsekonomi och rektor för Handelshögskolan i Stockholm, lyfte
betydelsen av bred kunskap och bildning, medan Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, tog sig an den meningssökande människan.
Perspektiven aktualiserar konferensens grundfråga: vad behöver skolan utveckla hos människan när tekniken tar över allt fler uppgifter? Kritiskt tänkande, kreativitet, empati, ansvar och mänskligt omdöme är några av de förmågor som står i centrum. Frågan blir därmed inte bara vad AI kan göra, utan vilken kunskap och vilka förmågor barn och unga behöver för att kunna orientera sig i en värld där relationen mellan människa och teknik förändras snabbt. Sammantaget pekar perspektiven mot konferensens kärna: hur formar vi en utbildning där tekniken tjänar människan – inte tvärtom?
Elevernas röster om AI
I samtalet om framtidens skola behöver också elevernas röster ta plats. De kommer att leva, lära och navigera i ett digitalt landskap som förändras snabbt – och skolan finns ytterst till för dem.
Genom samarbete med Luleå Gymnasieskola fick vi ta del av elevers röster om AI, lärande och vilka kunskaper och förmågor som blir viktiga framåt. Två råd till skolan var bland annat:
“Att inte helt förbjuda AI men hitta sätt i undervisningen och bedömning där man kan implementera AI i skolarbetet utan att den gör allt.
“Utbilda alla i AI:s etiska faktorer och inse att det finns värde i mänskligt skapande och att det går att vinna på att inte bli förblindad av effektivisering före mänsklig hälsa.
Aktuell skolpolitik är en återkommande mötesplats för norra Sveriges kommuner – i Norrbotten och Västerbotten. Över 200 personer deltar, vilket också ger utrymme för det som sker mellan programpunkterna. Här möts beslutsfattare, professioner och andra med ansvar för skolan för att utbyta erfarenheter, diskutera gemensamma utmaningar och möjliga vägar framåt –och ta med nya perspektiv tillbaka till den egna kommunen.
Dela:
